Åttondelsfinal – match 1
Analys av 5-mot-5 spelet i första matchen mellan SSK och Mora.
Jag har sett vissa funderingar om åttondelsfinalerna verkligen är slutspelsmatcher eller inte. Jag har ärligt talat inte lagt allt för mycket energi att fundera på det, men kan i alla fall konstatera att om det var slutspelshetta man hade väntat sig på måndagskvällen så får man snällt vänta lite till. Från TV-bilderna såg det ut att vara fler tomma stolar än publik på läktaren och det slog inte gnistor om spelet på isen heller. För att utrycka sig milt.
Gör man en tabell över sista tio matcherna i grundserien är SSK nia och Mora tolva. Två ganska stukade lag alltså vilket speglade kvaliteten på matchen. Moras tränare Oscar Dahlgren tyckte i intervjun efter matchen att domarnivån var petig och det är väl bara att skriva under på. Dock gynnade det hans lag mest. Mora spelade tio minuter i powerplay mot SSK:s fyra minuter. Jag tycker dock inte att SSK var odisciplinerade. Undantaget kanske Wiås cross-checking i första perioden, bara någon meter framför domaren.
Special teams blev alltså en ganska stor del av matchen men här tänkte jag främst fokusera på 5-mot-5 spelet. Jag gick back to the roots och taggade 5-mot-5 spelet själv, vilket gör att några siffror kanske skiljer sig lite från de officiella. Jag har varit ganska petig och inte tagit med uppenbara nerlägg eller skott som blockas bara någon decimeter från avslutet.
SSK hade flest avslut i matchen men den trubbiga offensiven från grundserien slog nya rekord. Endast 4 av 25 avslut i 5-mot-5 kom från slottet och över hälften av avsluten var från backar. Man gjorde dock två mål i spelformen men båda målen måste skrivas in i kategorin slumpmål. Liljegren gör ett riktigt starkt jobb innan hans mål men själva avslutet studsar turligt. Studsar turligt gjorde det även när Hank hittade fram med en passning som friställde Engarås för hans mål. Studsar är en del av hockeyn men det som oroar här är att SSK knappt hade några fler chanser. Vanderbeck friställde Väyrynen med en briljant passning, men mer än så var det ärligt talat inte.
Mora skapade inte heller några mängder utav kvalitativa avslut men hade mer zontid och mer än dubbelt så många avslut från slottet som SSK.
Skottkartorna i 5-mot-5 vittnar om det vi såg ovan, att Mora är lite spetsigare och att SSK framförallt lastade puckar från backarna. De mörka prickarna är skott på mål och de ljusa är skott utanför och skott i block, och av det kan vi ändå konstatera att Mora hade väldigt svårt att komma igenom med sina avslut, framförallt från slottet.
Här ovan är lagens “head-to-head” mot varandra. Det vill säga hur många avslut + eller - gick man mot en speciell motståndare. Det visas med utgångspunkt för hemmalaget så blå rutor betyder övertag Mora och gula rutor är övertag SSK. Zacke och Vanderbeck vann alla sina matchups klart. Det lovar gott inför resten av serien. Wiå startade som deras tredjelänk, men i andra och tredje perioden bytte Wiå och Dyk plats. Det blir intressant att följa upp på onsdag. Jag misstänker att Andreas Johansson kommer matcha hårdare på hemmaplan.
Här är avslut för och emot för spelarna när de är på isen. Färgkodningen visar typ av avslut. Här kan vi igen se att Vanderbeck och Zackrisson kontrollerade avsluten helt i sina minuter, även om det kanske inte gav så mycket i form av målchanser. Norbe och Laavainen var inne på många avslut framåt, men också flest bakåt.
Det är en hel del ljusblåa avslut för SSK. “Rush” här innebär avslut efter kontrollerad ingång och är oftast (inte alltid) en omställning. I just det här fallet handlar det dock inte om farliga 3-mot-2 / 2-mot-1 utan i majoriteten av fallen är det avslut utanför cirklarna i direkt anslutning till ingången. Tänk mer nerlägg för att få till en tekning än försök till att skapa high-danger lägen alltså.
Vi kollar väl också på de två rush avslut som faktiskt var chanser. Först Vanderbecks eminenta framspelning till Väyrynen.
Och så Engarås mål efter Hanks “flippmacka”.
SSK har skaffat sig en jättechans att avancera till kvartsfinal då det känns osannolikt att Mora ska knipa båda matcherna i Scaniarinken. Omöjligt är det dock inte. SSK behöver fortsätta få stort målvaktsspel från Love Härenstam, och understödja det med en solid defensiv. Så långt ser det bra ut. Men man måste också skapa betydligt fler chanser. I powerplay och i 5-mot-5. Det pratas om att SSK är byggt för slutspel, men ett lag som inte kan göra mål kommer inte att gå speciellt långt.
Till sist en detalj jag noterade. Inte nog med att SSK fick spela mer än dubbelt så mycket PK som Mora. Man gav också Mora en chans med en man mer utan att man hade utvisning. Notera matchklockan i klippet nedanför. 04:53 byter Adam Hesselvall och samtidigt utanför bild byter Henrik Eriksson. Bekymret är bara att endast en spelare (William Eriksson) hoppar in på isen. I över 20 sekunder spelar SSK med fyra spelare tills Liljegren kommer in tillsammans med Norbe 04:30 när Arell byter. Mora skapar en bra chans under sekvensen och i samband med det gick Arells klubba sönder så här kom SSK undan med blotta förskräckelsen.